För förvaring och/eller försvar

Stor väska = liten makt?

Är det på väskan det hänger om man vill bli tagen på allvar? Ja, i alla fall om man läser Veckans Affärer ( 22/11).

I en artikel refereras till den franske sociologen Jean-Claude Kuafmanns bok Le Sac, un petit monde d´amour, där han hävdar att "handväskan idag både är ett banalt bruksföremål och en symbol för kvinnors roll i samhället". Och utan att ha läst boken är det en intressant, om än något frustrerande, tanke han för fram. För hur ofta ser vi makthavare komma kånkande på väskor? Sällan, eller i princip aldrig.

Varför? Ja, antagligen har de personer i sin närhet som kånkar alla "bra att ha grejor" åt dem. Eller kanske att det så banalt att det upplevs som kvinnligt (fjolligt) att bära väska? Vad vet jag?

Men vad jag däremot vet, är att en rejäl väska kan vara riktigt bra att ha till hands. Framför allt när man, i brist på argument och muskler, råkar stå öga mot öga med en tvåmeters, bredkäftad och mycket obehaglig alfahanne. Då är den klassiska svingen med damslungan inte så dum.

Har provat själv. Resultat - en tystlåten och rödblossande skitstövel, och en hel buss i kollektiv skrattattack. Så även för en inbiten våldsmotståndare - ibland har nöden ingen lag.

Nöjda lever längre

I en intervju med Barbro Beck-Friis, professor i geriatrik, kan vi läsa att det finns en enorm kunskap om vad vi kan göra för att hålla oss friska. Att det vi stoppar i oss, hur vi sköter vår kropp och vad vi utsätter den för i arbete eller på fritiden är miljöfaktorer som påverkar livslängden och som vi själva kan styra. Ännu en faktor som vi med säkerhet vet kan förlänga medellivslängden är att förebygga och bota sjukdomar.

Men, menar Barbo Beck-Friis, det finns också en tredje, mindre känd, faktor som styr både vår livslängd och vårt välbefinnande, nämligen förnöjsamhet. En förnöjsam människa, menar hon, är en som kan acceptera sina tillkortakommanden och inte gräma sig över dem. En som har förmågan att anpassa sig till sin verklighet, som hittar glädje i små ting och kan bygga kärleksfulla relationen. (UNT 9/5)

Tillhör inte kvinnorna människosläktet?

Nej, inte om man tittar i ett engelskt lexicon i alla fall. Ordet människa heter ju som bekant man på engelska, och människosläktet mankind. Slutsats, det finns bara en sorts människa - mannen!

Inte konstigt då att det ser ut som det gör! Hundra år har gått sedan den Internationella kvinnodagen firades för första gången. Och vad har hänt? Inte särskilt mycket tydligen.

Den 8 mars 2011 kan man bl a läsa:
1. På hundra år har bara 32 kvinnor, mot uppskattningsvis 1860 män varit vd för ett börsnoterat bolag i Sverige. (Svenska Dagbladet)
2. 98% av flickorna i Egypten könstympas, trots att det är förbjudet enligt egyptisk lag. (UNT)
3. I 19 olika städer i Sverige arrangerades Barnvagnsmarschen mot mödradödlighet. T ex i de afrikanska länderna söder om Sahara är mödradödligheten den vanligaste dödsorsaken för kvinnor mellan 15 och 19 år. (UNT)

Nordiska företag ratar föräldralediga mammor!

Bara var sjätte företag i Norden är intresserat av att anställa yrkesarbetande mammor! Regus har gjort en undersökning av drygt 10 000 företag i hela världen. Och trots att 51 procent av de tillfrågande nordiska företagen planerar att nyanställa, uppger endast 17 procent att de har intresse av att anställa kvinnor som kommer tillbaka efter föräldraledigheten.

Orsak, farhågor att mammorna ska ta ledigt för att få ytterligar barn. Vilket per automatik tydligen betyder att det blir mycket "vabbande" och risk för bristande engagemang och flexibilitet.
MetroNyheter (27 jan 2011)

Kvinnor i ledningen = bättre lönsamhet

Konsultbolaget McKinsey har intervjuat 1 500 företagsledare i olika branscher och länder och funnit att de bolag som har flest kvinnor i ledningen har avsevärt (41 procent) högre avkastning på eget kapital, än de som har enbart män i ledningen.

Endast 8 procent av de tillfrågade företagen anser att frågan om kvinnlig representation är en av de tre viktigaste strategifrågorna. Och nästan var tredje bolag har inte vidtagit några åtgärder för att få fler kvinnor i ledande ställning.
Dagens Industri (18 november 2010)